NIR eller RAMAN för analys av återvunnen plast?

Alla känner nog till vid det här laget att Svensk Plaståtervinning i Motala (SPÅ)
använder sig av NIR-läsare för att sortera det insamlade materialet i olika
plastfraktioner. Men det finns även an annan möjlighet att sortera plast som ibland
har sina fördelar och det är Raman-spektroskopi.

I en ny artikel har ett forskarlag studerat skillnaden med att använda NIR och Raman
för att identifiera polyeteninnehållet av återvunnen polypropen (rPP). Anledningen är
att en dålig separering av plast kan resultera i att polypropen blir ”förorenad” av
polyeten. Det är därför viktigt att kunna finna en smidig och tillförlitlig metod att
bestämma polyeteninnehållet i återvunnen polypropen.

Experiment startade med färgad rPP. Ingen av metoderna kunde på ett bra sätt
uppskatta polyeteninnehållet.

Ibland visade sig NIR vara den bästa metoden, speciellt för grå återvunnen
polypropen. Detta berodde på att pigmentet absorberade laserstrålen från Raman,
vilket gav upphov till värmeutveckling som i sin tur försvagade signalen till detektorn.

Däremot för ofärgad rPP visade sig att Ramanspektroskopi var bättre än NIR och en
korrekt bestämning av polyeteninnehållet i polypropenet kunde genomföras.

Slutsatsen blir att man även bör fundera på Ramanspektroskopi som en tänkbar
metod för utvärdering av återvunnen plast.

Data: P. Wang et al, Polymer Testing 119(2023) 107938
För mer info: [email protected]